2012-10-01
Det verkar faktiskt inte bättre än att det är det. Löven singlar så fint ner från träden och jag borde nog ta tag i krattan nu. Idag får det nog vara, har en ruskig huvudvärk som hängt med sedan i fredags och helgen har jag återigen tillbringat som ”domarjävel” i såväl Täby som i Uppsala. Så under dessa dagar har jag preppat med Alvedon i mängder och idag slutade jag med det så att om jag har feber (vilket det ibland känns som) så får den nu härja fritt så kanske det går över.
Dömandet har varit riktigt roligt, en MsvC2 i Täby och sedan en LB2 i Uppsala. Det är inte så ofta jag dömer LB längre och det är riktigt roligt att se att det är lite annat häst och ryttarmaterial i dessa klasser numer. Jag tycker standarden totalt sett ökat. I lördags fick vi också se en ”gammal” Grand Prix häst i MsvC vilket är jätteroligt för det är inte så ofta det händer. Lite tråkigt dock att domarkollegorna blir ”överkritiska” när ett sådant ekipage kommer in på banan. Jag vet inte varför, själv blir jag mest glad av att i princip kunna sitta och bra sätta 8or med något undantag.
Har ridit en glad Russin under helgen. Hon känns riktigt fin så jag tror att hostan tog ganska mycket på hennes allmäntillstånd och nu verkar hon vara tillbaka i gammalt gott slag. Efter Wiegerträning och IR-behandling så känns hon riktigt bra, ryggen känns som om den är i gott slag så jag hoppas att hon håller sig fräsch. Daniel har ridit Riojan i 5 dagar och hon börjar se ut som i gammalt gott slag. De ska skos om i veckan så får vi se hur foten artar sig. Lilleman ska också få skor i fram så ska vi se om vi kan få igång lite mer riktigt arbete med honom också.
Fredagen avnjöts i kalaspinglors sällskap. Tänk vilken tur jag har som har såna fantastiska vänner. Det är verkligen en energipuff att träffas och få prata och skratta tillsammans och bara göra mysiga saker. Tack för den här gången alla tjejer, ser redan fram emot nästa gång!
I eftermiddag ska jag träffa min systerdotter innan hon ger sig av på äventyr till Egypten. Hon ska dit och jobba i 7 månader så vi ska passa på att träffas innan hon sticker iväg. Ganska tufft av henne tycker jag att ge sig av till okänt land och delvis okända människor för att jobba. Säkert en fantastisk erfarenhet också så jag hoppas att allt kommer att gå bra.
Nu ska mitt värkande huvud och jag försöka samla oss inför dagens kommande uppgifter så jag önskar er en glad måndag!