Jag är på väg

2011-10-28

Hej på er! Simpan här. Jag tänkte bara titta in en stund innan jag sticker vidare. Jag vill bra säga till alla som nu går tårögda omkring och ser vilsna ut att det är OK. Jag mår prima just nu och ser att i änden av tunneln så står det en massa kompisar i sol och med oändliga grönbeten och bara stampar och väntar på mig. Jag ber dem vänta en liten stund för jag vill passa på och säga några saker till dem som jag nu lämnar. Jag har haft det superbra! Jag har haft världens bästa matte som förvisso ibland är väl pedantisk och som inte kan fläta men jag skiner som en kopparpanna och har så gjort under hela min tid hos henne.Wink Du är bäst matte det vet du att jag tycker!!!

Jag tyckte det var lite tråkigt när mina framben inte längre ville göra som jag ville och faktiskt gjorde ganska ont på slutet men jag tyckte ju det var så roligt att göra saker med min matte så jag försökte i det längsta att inte bry mig om de gamla benen. Jag är ledsen matte,  jag hade gärna fått några år till med dig men vi får ta igen det sedan när du kommer efter!

Igår så kom en av mina tjejer hem igen så jag hann hälsa på henne innan jag stack. Det var tur för jag gillar faktiskt henne även om hon är lite väl vass ibland, jag vet att hennes matte och husse var jätteoroliga under dagen men jag vet att det är krut i Rioja så hon kommer att fixa det fint. Det är inte riktigt hennes tid ännu att följa mig men oj vad kul vi ska ha sedan. Jag har ju knutit en massa vänskapsband under min tid här både bland människor och andra hästar och vi kommer ju alla att träffas igen det är bara det att jag springer lite före nu. Jag ser att min extramatte sitter på kontoret och gråter och att extrahussen också gjorde det på morgonen och det känns ju skönt att man är saknad men jag vill ändå säga att nu mår jag bra och det är en massa spring i mina ben och de gör inte det minsta ont. Det är bara lite synd att det är ett sånt svårt trick att få till det och att det inte går att vara på bägge ställena samtidigt. Jag kommer att finnas kvar runt Ängeby för där har jag trivts och där är mina kompisar så jag ”spökar nog till” lite nu och då, flyttar någon mattunna eller nallar lite hö så ni vet att jag tänker på er.

Nu ska jag springa vidare för nu ropar de på mig. Massor av kramar och mjuka mulpussar från allas er Snäckarves Simson

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *