2016-03-30
Nu var det dax för mig att sticka iväg! Tänkte att jag ändå skulle ta mig lite tid att lämna er med några tröstande ord innan jag tar mig an min nya tillvaro. Först vill jag tacka min modiga matte! Bästa matten som alltid haft mitt bästa för ögonen. En sådan matte önskar man att alla hästar skulle ha förmånen att ha. Hon har satsat massor av tid och pengar på mitt välbefinnande och inte minst upptäckt när jag inte mått så bra. Tyvärr så fick vi inte ut och glänsa på tävlingsbanorna. Jag hade så gärna velat det men det blev svårt då jag samlade på mig så mycket vätska och kände mig olustig. Som väl var så hittade matte vad som var fel och då fick jag medicin så att jag mådde bättre.
Helt pigg blev jag dock inte och förmodligen så var det ändå en begränsad tid som medicinen skulle kunna hålla mig ok. Så tack matte för att du satte mitt bästa före dina egna känslor och följde mig hela vägen! Nu mår jag fin fint! Jag har träffat gamla kompisar från alla möjliga håll. Dessutom får man äta precis hur mycket man vill av vad man vill här. Det finns också några som man kan jaga och tukta så jag kommer att trivas utomordentligt!! Dessutom är jag inte så långt borta som du tror. Jag smiter runt knutarna på gården för att hålla Humpis och Dunnit i form ska du tro. Du matte, du behöver bara blunda så är vi tillsammans igen.
Nu ska jag utforska min nya tillvaro och jag vill att ni som sörjer mig gör inte det för länge. Jag kommer att sakna er oxå men vips så är det så småningom dax och då kommer jag att stå och ta emot er!!
Många kramar och ta hand om varandra!
Culan