2012-05-28
Jo tack äntligen värme. Jag har dock inte varit just något i solen alls men man kan ju njuta av värmen ändå. I fredags var det domarkurs i Sparreholm och fokus låg på unghästbedömning samt en MsvA. Unghästar är bara såååå roligt att döma. Skulle kunna ägna mig åt det alltid, så roligt är det. Det var också nyttigt att titta på en massa ekipage i MsvA och höra diskussionerna om hur beödmningen ska vara på resp punkt. Detta eftersom jag hade en start inplanerad på söndagen. Roligt att ha det med sig inför starten och en nyttig repetition av programmet, det fick nötas ganska många gånger så jag fick in det i ryggmärgen kan man säga.
Lördagen ägnades åt ridning av bägge på morgonen och sedan var jag och dömde div 2 finalen på Lurbo. Riktigt skönt tävlingsväder då.
Söndagen var det dags, MsvA för andra gången. Men i ärlighetens namn fick man nästan räkna detta som debuten eftersom förra gången regnade bort och det gick inte att göra något vettigt på framridningen. Hur som helst, stökade lite i trädgården på morgonen och sedan satte vi av mot Lejondal. Det är ju i sanning en fantastisk tävlingsplats, vilken inramning och vilket väder det varit de gånger jag tävlat där. Lite ringrostiga är vi jag och Russinet men hon kändes väldigt mjuk och fin på framridningen och jag fick återigen känslan av att den idoga tränsträningen varit bra.
Gjorde ingen serie på framridningen. Ja varför kan man undra, jo medan många andra sa att ”det är väldigt varmt därinne och han/hon blev trött i slutet” så sitter jag på en outtömlig källa av energi så jag ville inte börja tagga upp henne. Väl inne i ridhuset försvann tyvärr den lätta kontakten i handen och hon blev STARK. Lite tittig för de konstiga fönstren in i cafeterian som finns på kortsidan. Men jag tänkte, upp med nacken, lång hals! Faktum är att jag lyckades med det i programmet. Det gör också att även om hon är aldrig så stark så blir det inte riktigt lika synligt för ögat. Vi klarade traven riktigt bra tyckte jag, hon blev inte ”platt” i skolorna vilket kan hända när hon blir spänd och stark utan fick t o m 7or på slutorna som är det svåraste för henne, kul! Var alltför stark i galoppen men fick ändå 6,5 på galoppslutorna också roligt. Byte på medellinjen och så råkade någon gå i fönstret i cafeterian, extra konst ”levad” på medellinjen, ingår inte i programmet kan tilläggas. MEN det var nog med det, kunde ändå rida in i första piruetten och få 6-6,5 på den, roligt igen. Lite kort i bytena p g a spänning men de var rena. Andra piruetten trodde hon benhårt på att det skulle vara mellangalopp på diagonal MEN fick hejd på henne och fick 6-6,5 på den piruetten också! Så dags för serien som jag själv alltid strular till, Brukar rida de första 3 bra och sedan trycker jag liksom iväg. Nu blev det något annat, jag tror jag var lite för långsam så det blev vart 4e i de två första och vart 3:e i de tre sista och vi rusade inte igenom den heller så det var eg inte sämre än på träning.
Summa summarum så är jag nöjd med att jag ändå kunde få helt ok siffror på det som är svårighetsgraden i programmet (sånär som på serien) trots att hon blev så himla på. Jag är nöjd med att hon inte slutade lyssna och att det ändå kändes ridbart trots att hon var stark och det kändes som om vi har i klassen att göra. Vi behöver få lite rutin och mer träningstid men det var himla skoj! Jag har ju inte heller någon eg rutin på dessa klasser och med lite avspänning så kommer det att bli många fler poäng. Så nu är jag riktigt taggad inför nästa. Det är verkligen riktigt roligt nu. Glad blev jag också av en fin kommentar av ”Sivan” som jag tycker är en jätteduktig ryttare. Hon var impad av vägarna och tyckte jag red så ”spot on” eller som hon uttryckte det ”SNYGGT! ”. Därtill sa faktiskt min sambo att ”det var bättre än vad jag trodde det skulle vara” och han ser oss ju så ofta så det betyder mycket! Det är sånt som gör en glad på en tävlingsdag oavsett vad poängen landade på.
Nu tävling onsdag, torsdag och söndag. Vad konstiga veckor det blir. Har fullt sjå att hinna träna emellan. Var faktiskt så trött imorse när jag vaknade i vargtimmen att jag inte hade någon aning om vilken dag det var, ja så blir det när man ligger i.
Härligt är det i alla fall, och även om det inte är största gångartshästen så GILLAR JAG RUSSINET, hon verkar helt ok i ryggen nu så jag hoppas det fortsätter så.
Ha en härlig måndag!
PS. Det var ingen som sa att hon såg ut som en badboll, men de kanske bara var snälla:-) DS