2017-06-16
Ja torkan verkar gälla såväl naturen som bloggen men när det ena verkar rätta till sig så får väl det andra hänga med:-) Nu har vi nått mitten av juni – inte riktigt klokt faktiskt. Jag är just nu i fasen där det knappt hjälper hur mycket man jobbar så blir det bara ännu mer att göra. Det är liksom om livet tar slut vid jul och midsommar på något sätt och så kör det ihop sig rejält. Men botemedlet är väl precis bara arbete? Det är ju inte svårare än så.
Hästarna mår bra – just nu – ska jag kanske passa på att skriva. Humpen fick ju nåt virus så han blev jättesnorig i några dagar, helt utan feber och har inte smittat någon annan. Jag tror det var för att jag var iväg och tränade på annat ställe. Blev u lite ambitiös där när jag hade anmält till tävling och han träffade på andra hästar. Eftersom han bott i skyddad verkstad så hade han väl inte motståndskraft mot vad det än var som hoppade på honom. Men som sagt de andra verkar ju inte ha plockat upp nåt så det är nog inget allvarligt. Däremot har han fått en ganska envis hosta efter virusinfektionen som vi behandlat med hostmedicin och nu faktiskt t o m en kur cortison för att se om vi får bukt med det. Han är jättepigg och faktiskt fantastiskt fin och rolig att rida så en liten kur då och då kanske inte är så dumt?! 🙂 Hur som helst så blir det ingen tävling på överskådlig tid – först får han sluta hosta. Han hostar dock inte under ansträngning vilket också är lite konstigt men huvudsaken är att allmäntillståndet är gott då brukar det mesta lösa sig.
Jag har kanske en liten tanke om att Russinet ska få komma ut på kräftdressyren eller åtminstone göra någon start under hösten. Vi får se hur allt artar sig, de brukar ju lösa den där planeringen själva på nåt vis.
Rioja mår fin fint fortfarande och nu går de lite på gräs om det inte regnar för mycket. Än så går det bra och om det bara blir lite torrare så kan de snart gå hela dagar då killarna ätit upp allt i tjejernas hage. De går ju inte på grönt för att livnära sig utan bara för sysselsättningens skull.
Inte särskilt långt till Falsterbo nu – nästan overkligt nära. Var lite i valet och kvalet om vi ska åka via Göteborg och stanna där innan vi åker ner eller om vi skulle åka till Örebro. Örebro tänker nån – vad gör man där? Joo man går på zoombieland!! Jag är ju nyfrälst på Walking Dead och skulle gärna vilja våga uppsöka zoombieland. Men jag är lite orolig för att jag inte har tillräcklig impulskontroll och då kanske skadar de stackars skådespelarna. Vi får väl se – det är inte för sent att bestämma sig.
Det var speciellt lustigt att jag träffade min syster som jag inte sett på länge och hon var också frälst på WD! Oddsen på det? Kanske ligger i generna? Jag vet ju att hon är så himla mörkrädd så de oddsen var faktiskt låga. Jag är inte speciellt mörkrädd men fick ändock en liten obehagskänsla när jag kvällsfodrade och ingen annan var hemma – så jag valde att förbereda allt för att slippa gå ut i foderkammaren på kvällen så kan det också gå när man är en vuxen mogen kvinna.
Jaha det får nog räcka som livstecken idag – jag lovar inget så har jag inget att bryta när det gäller uppdatering.
Thank god it´s friday
Tjipp!