2010-08-31
Igår kväll skulle jag och Gabbi åka på vårt första dressyrkommittémöte. Jag hade mot bättre vetande låtit Gabbi ta ansvar för att få en vägbeskrivning. Ja det låter kanske nåt att jag mot bättre vetande men om man känner Gabbi och vet hur hon (ofta med benäget bistånd av sin syster) lyckas åka vilse oavsett komplexiteten på färden så förstår man.
Nåväl, jag hämtade upp Gabbi som kom hastande (så fort det nu går med ett ont knä) med håret på ända för att lätt försenade ge oss av mot Dalby. Gabbi hade någon liten lapp där hon skrivit ner några kråkor. Enligt egen uppgift EFTER det telefonsamtal hon fick på tävlingsplatsen i helgen då hon inte hade något att skriva på. Det ska sägas att alla tecken bildade ord och när vi väl kommit fram så kunde vi faktiskt göra en tolkning av vad hennes lapp EGENTLIGEN beskrivit.
På vägen hann vi titta in på Ubby (en riktigt fin anläggning) knacka på i ett gult hus (där som väl var ingen öppnade) flanera in på planen till nästa gula hus innan Gabbi svalde förtreten och ringde för ny vägbeskrivning. Därefter satte vi oss i bilen och åkte ytterligare några kilometer i helt MOTSATT riktning innan vi ”lätt” försenade anslöt till mötet.
Visst är det otroligt enkelt att vara efterklok och jag fick återigen bekräftat att man ska lita på sin magkänsla dvs Gabbi hittar ingenstans med eller utan vägbeskrivning! !
Mötet var f ö konstruktivt och roligt. Jätteskoj att samlas med andra personer som brinner för dressyren, inte är rädda för att hitta nya vägar och verkligen vill utveckla dressyren framåt på det lokala planet. Det kan bli en riktigt rolig höst!
Men hädanefter tror jag att vi ska ägna mer tid på mötet än på väg i bilen:-)
