2011-08-16
Så där ja, nu har vi ”sugit klart” på helgens tävling. Jag ska givetvis fortsätta försöka frammana känslan jag hade i MsvB5 och den mentala inställning jag hade till den klassen inför helgen. Jag tror att jag kommer att vara så nervös, vet egentligen inte riktigt varför eftersom det är ytterligare en debut i ett svårt program och jag kan eg inte ha några som helst krav på vare sig mig eller häst. Har tittat på startlistan som bjuder på en hel del kompetenta ekipage. Jag resonerar som så att all press ligger på dem som är erfarna, bra va?!
Har försökt hitta olika sätt att försätta mig i rätt mental stämning och insåg att lyrik var kanske något? Jag går nu några gånger om dagen och förpestar min omgivning genom att citera Heidenstam med följande:
”Det är stoltare våga sitt tärningskast
än att tyna med slocknande låge
Det är skönare lyss till den sträng som brast
än att aldrig spänna sin båge”
Den frasen har väl aldrig tidigare betytt någonting för mig men nu är den min ledstjärna! Så klokt, så vist, så inspirerande! Så resten av veckan går i Heidenstams tecken när jag tragglar på med linjerna i MsvA och samtidigt ber en liten bön att vinden ska ligga på från ”rätt håll” på tävlingen så att inte det blir avgörande.
En full veckas arbete ligger framför mig så jag avslutar nu och låter er andra också luta er tillbaka och fundera över vilken båge ni tänker spänna denna vecka eller inom någon nära framtid.
Ha de!