2011-10-11
…så ska jag säga dig vem du är! Ja det ska tydligen Euripides ha myntat någonstans runt 480 f.Kr. Det stämmer ju tydligen idag också. Ingen som har haft någon nyhetskanal eller tidning tillgänglig kan väl ha missat Juholts ”misstag”. Det lustiga var att när han kom fram som ny partiledare och hans sambo visade sig ha ett ”brottsregister” (vem har inte det:-)) så sa jag just de bevingade orden. Det berodde mest på att Juholt själv bagatelliserade den händelsen trots att det faktiskt var väldigt uppsåtligt på alla sätt och vis.
Nu hände det sig förstås att han själv fastnade i ett granskande nät och då verkar saker helt plötsligt leva ett eget liv. Jag tror det blir svårt för honom att själv på något sätt kunna påverka händelseförloppet. Jag hoppas däremot att man kommer att gå lika hårt åt honom som man gjorde med Mona när det gällde hennes Toblerone snaskande. Jag är förstås ingen varm anhängare till sossarna och jag är nog ingen jätteanhängare till något parti även om jag gör min demokratiska skyldighet och rösta så snart det beger sig. Vi har helt enkelt fått ett politiskt klimat som jag tycker är ganska ointressant. Det verkar spegla samhällets intressesfär i stort, antingen sjuhundraelva dokusåpor eller sjuhundraelva matlagningsprogram eller fokus på avvikande personer. Lite skandal och lite skvaller. Jag är ganska tråkig för jag tycker inte om skvaller och skandaler. Jo visst händer det att tungan slinter och att jag uttrycker mig om personer men oftast är det av den karaktären att jag inte har svårt att stå för det inför den person jag pratat om. Jag har en massa åsikter i olika sammanhang men det är oftast i sådana som jag kan ha möjlighet att påverka i. Då kan jag vara riktigt engagerad. När folk är och ”fiskar” efter skitsnack hos mig så får de nobben. Tycker lika illa om ”fiskande” som skitsnacket som sådant. Om man vill veta något så kan man väl ställa en rak fråga, då får man oftast också ett rakt svar.
Det finns många som funderar mycket på vad som sägs om dem och jag brukar trösta dem med att människor oftast inte har så mycket externt fokus så att de lägger alltför mycket tid på att fundera över andra. När det fälls kommentarer som oftast kommer fram (visst är det lustigt) så får man fråga sig om det finns någon sanning i dem. Om inte så är det väl bara att rycka på axlarna och gå vidare. Jag kan ju ändå inte styra vad folk säger eller tänker. Att man har många rykten om sig och antal osanningar får man väl nästan se som smickrande? Tänk att engagera så:-) Det kanske är ett uttryck för att vissa personer skulle vilja vara i den närmaste kretsen men inte får vara där och då kan ”sanningsspridande” vara det näst bästa:-)
Själv blev jag lagförd för att ha ”skändat ett fornlämningsområde”. Ja inte själva fornlämningen för den var orörd utan området som omgärdade det. Det var ett område av sten och sly och för att få gräva i det och få tillstånd fanns faktiskt inte ens en blankett att fylla i! Tänk om det hade funnits då kanske saken hamnat i annan dager. Hur som helst så hjälpte inte det utan någon miljon av skattebetalarnas pengar och en rättegång senare fick jag 8 000 kr i dagsböter och blev lagförd! Ja det kan jag nu bocka på erfarenhetslistan. Tänk vad herr Juholt kan råka ut för, det fanns ju både blanketter och regler att läsa sig till!!!
Hur som helst så skulle jag inte vilja vara herr Juholt just nu, att få lite skitsnack spritt om sig må vara en sak men att figurera i press och på nyheter dag efter dag tror jag förlorar sin tjusning rätt snart. Men nästa vecka så kanske det är någon som har hittat ett sönderklippt kvitto eller en okysst bonde eller en nakenkränkt robinsondeltagare eller en skämd tomat eller något annat som kan engagera massorna och då kan även herr Juholt dra sig tillbaka och försöka fylla i rätt blanketter till rätt instans.