2013-06-02
Full av revanschlusta gav vi oss iväg till Vallatorps Ryttarförening igår morse för att ånyo rida en MsvC2. Har ju lagt MsvB4 lite på hyllan till dess bytena helt sitter och tyvärr finns det ju ganska få MsvB2. Hade startnummer 2 och skulle äntra tävlingsbanan kl 8:08! Tur att man är morgonmänniska även om det kanske inte riktigt kändes så kl 04.30 när klockan sa att det var dags att kliva upp. Riojan var mer som vanligt denna morgon, levde lite rövare på gången när vi gjorde iordning vilket inte var fallet förra helgen. Vädret var strålande och ganska svalt och behagligt.
Jag har inte varit på Vallatorp tidigare så det var tur att vi var i god tid då det var ganska långt mellan parkering och tävlingsplats. Red fram med mantrat ”lite jävlar anamma” det får spricka om det vill. Kändes riktigt fin och faktiskt riktigt bra i programmet också, dock lite ojämnt underlag så det var lättsprunget på ena sidan och nyvattnat klafsigt på andra vilket hon är lite känslig för. Rundan var ok, men då hände det där som det gör ibland. Man rider för en domare som blir kär i ens häst:-) Och denna domare blev verkligen det, hon sa på prisutdelningen att ”du såg så bister ut, själv skulle jag kyssa marken där hon sätter sina hovar om jag hade en sådan häst”.
Som matte så sväller ju alltid hjärtat när en hjärtehäst får beröm och i ärlighetens namn så fick vi en del extrapoäng för ritten tycker jag. Hur som helst så nådde vi den magiska 70-procentsgränsen och detta trots två 4 or i protokollet varav en var på en koeff! Jag tar det som att ibland så får man lite extra och ibland får man lite mindre och dagar som denna får man suga lite extra på. Jag hade ju satt som mål att när jag nu skulle rida ytterligare några MsvC under säsongen så blir målet 70 procent. Jag tror alla som tävlar har de här målen och det är ganska svårt att komma till de procenten. Det i sig är lite lustigt för 70 procent är ju ändå ”bara” ganska bra:-).
Hur som helst så försöker jag mest suga på karamellen och är glad att hästen är frisk (peppar, peppar), att jag red bra, att vädret var vackert och att äntligen fick vi sätta pricken över i. Stor glädje och kärlek helt enkelt. Riojan som ju är Riojan tog det hela med ro, tyckte mest det var varmt med vinnartäcke och talade på tydligt stospråk om var skåpet skulle stå till de andra pristagarna, 3an tror jag tände till lite på det för han grufsade en del när vi gick ner till parkeringen:-)
Får passa på att tacka bästa maskoten mamma som ofta bidrar till att det går bra samt bästa groomen Daniel som alltid är med och stöttar och peppar och tar hand om djuren!
Ville bjuda på domarens sammanfattning som gjorde mig så där lite löjligt och barnsligt glad. Insåg då att hon verkligen var kär i min häst.
Kommer väl inte att få uppleva det så många gånger så man får ju passa på:-)
Innan start
Lite öppna, KONCENTRERAD!
Åsså ärevarv på lite trött häst
Å blommor och saker fick vi också!
Just nu allt gott i Ängeby!