2011-12-21
… SOL!!! Ja tro det eller ej men nu när jag tittar ut genom kontorsfönstret och ser hästarna så glimmar det något gult i snön och på deras pälsar. Tänk vad jag saknat den synen, visst inte hur mycket förrän solen dök upp.Nu vänder det i alla fall. Hurra, hurra, hurra! Jag tycker iof att januari är den tråkigaste månaden på året för då väntar man liksom bara på att ljuset ska komma tillbaka. Innan jul och nyår så är det ju alltid full fart och lite mysigt också med tända ljus, brasor etc. När vi sedan passerat där vill jag ha vår och tulpaner! Det märks väldigt lite i januari att det vänt. Det är först i februari som man ser att det är annat ljus och då känns det genast mycket bättre. Som det ser ut så kommer jag att ha så mycket att göra i januari så den månaden går nog lika fort som nov/dec så förhoppningsvis kommer jag inte att märka av att januari är så trist.
Förkylningen är bättre, det hjälpte säkert att dricka lite extra igår:-) I alla fall så hjälper det alltid att träffa goda vänner och få sitta lugnt och bara prata och skratta. Det gör att man tillfrisknar fort. Nu tänkte jag mig att försöka handla lite inför julen och kanske göra det idag då jag inte har några möten inplanerade. Det känns som om man får lite mer tid då. Har varit till optikern imorse och fastslagit med mycket bestämd röst att ”JAG ÄR INTE PROGRESSIV”. El det är jag säkert men jag kan in alla fall inte använda sådana glasögon. Han frågade när de inte fungerade och jag svarade sanningsenligt ”de fungerar inte i något läge”. I alla fall inget då jag skulle behöva dem dvs sittandes vid datorn eller liggandes i soffan en stund på kvällen när man kan slå ett öga på TV. Förvisso spelar kanske inte det så stor roll just nu eftersom jag verkar sova mest hela tiden framför TV så då kan man ju tycka att glasögonen har en ganska hopplös för att inte säga meningslös uppgift. Men den lilla stund jag ändock är vaken så skulle det ju vara trevligt att se något. Min relation till de progressiva glasögonen blev faktiskt så ansträngd så jag blev på dåligt humör bara jag såg dem ligga någonstans. Det bådar inte gott för någon relation. Det innebär å andra sidan att deras dagar nu är räknade och de får helt enkelt sluta sitt liv som progressiva och bli omslipade.
Så här i efterhand så var det ju meningslöst att överhuvudtaget köpa de där glasögonen då de gamla hade funkat utmärkt. Nåväl så är det när optikern vägrar lyssna. Så nu görs de om och jag får vänta ytterligare något år innan jag tänker bli progressiv. Det känns egentligen ganska bra.
Nu ska jag försöka handla lite innan jag tar tag i det övriga som finns på mitt skrivbord.
Ha det härligt i solen!!!