2013-08-29
Just nu är det lite mycket av allt. Helgens tävling sitter kvar i minnet som ett litet positivt moln som fortfarande ger positiv energi. Hela kräftdressyren tycker jag är så himla rolig. Det tyckte jag förra året också och då var jag inte med och tävlade. Dels tror jag det är för att jag för en gång skull upplever en klubbkänsla. Många UDSare som tävlade och hejade på varandra och många som hade fina framgångar. Kräftfesten tycker jag är jättetrevlig och ni som inte var där, gå nästa år. Det är så trevligt att få en stund ”avsuttet” att prata med andra och gott att äta och dricka var det också!
Det var inte bara de egna framgångarna som var roliga utan extra roligt tycker jag det var att Emma och Zauron äntligen fick en placering i MsvA och att de fick så fina procent i StGeorge. Det är de så värda och jag tror snart det blir placering även i George och högre för deras del. Att bronslagets medlemmar tog placeringar 1-3 i St Georg var kanske lite mindre överraskande men absolut jätteroligt. Så fantastiskt roligt för en såpass liten klubb att ha så många tävlingsryttare på förhållandevis hög nivå.
Efter tävlingen så har jag vilat mig i dagar 3. Ja det är nog mest för egen del. Jag hade ju verkligen inte någon optimal uppladdning inför tävlingen och jag har funderat mycket på det. Orsak och verkan liksom. Russin började ju skritta och trava i maj, sedan behandlade vi ryggen en sväng i midsommar med lite avbrott i träning, därefter fick hon ett par kolikattacker med lite avbrott i träning. Rioja var ju den som var anmäld till Kräftdressyren men runt den 25 juli så ”checkade hon ut” på träning. Jag har letat och funderat och pulat och fixat och så i fredags fick vi ihop det vet och jag och kollade henne. Hon är dålig liksom hela hon. Reagerar när man böjer henne mest överallt, någon grad här och någon grad där och mest på vänster fram. Ja jag vet inte riktigt vad det är och nu har vi tagit prov för borrelia också. Vi får helt enkelt avvakta resultatet.
När jag anmälde till Kräftdressyren så hade jag en liten baktanke att Russin kanske skulle vara klar att gå en klass där. Veckan innan meetinget så passade ju Humpe på att klippa till mig på foten varpå jag fick den äckligaste av alla äckliga blåsor på en tå. Det gjorde att jag återigen hade ett ofrivilligt uppehåll på 4 dagars träning. Därefter kunde jag rida med Daniels stövel på höger fot och min egen på vänster. På torsdagen innan tävlingen lyckades jag få ner foten i min egen stövel. Inte direkt optimala förutsättningar för att tävla. Det gjorde också att jag såg fram så otroligt mycket mot meetinget. Jag tyckte att det skulle bli sååå roligt att tävla och hade inte satt ett enda mål och hade ingen prestation alls i huvudet. När jag tränade veckan innan så var vi också överens om att jag skulle rida lite ”försiktigt” dvs inte ens försöka göra det mest korrekt och därmed svårt.
Väl på tävlingen så gjorde jag precis så, red lugnt, runt och inget ”pump” på framridningen och ”styrde” runt på tävlingsbanan. Det stämmer lite till eftertanke förstås. En del att det gick bra och kändes bra är nog också att Russin inte är uppe i kondition dvs hon blir inte lika svårmanövrerad när hon inte har massor med energi. Men också att jag inte ”red” så himla mycket i själva programmet. Jag försökte inte särskilt mycket utan tyckte nog själv att skolorna var lite lagom raka och att det generellt sett var lite mesigt. Men som sagt känsla och öga är inte alltid riktigt samma sak. Sedan hade jag en jättefin känsla i MsvB5 så där sammanföll saker för en gång skull. Man får försöka lära sig nåt nytt av varje tävling och detta är något jag får ta med mig, få se om det ger något resultat
Det blir dock inget DM för oss i helgen, känns som om Russinet överpresterade i helgen och nu behöver lite mer uppbyggnadsjobb och tävling är då inte en del i det. Jag var lite rädd att hon skulle tagit stryk av framridningen i helgen, den var dammig men framförallt väldigt stum och hård, hon verkar dock ok så med någon dags vila och sedan lite jogg så är vi nog på gång igen.
Lille Humpen ska också få fortsätta i skolan nu. Lite mer intensivt blir det nu och han får vara med för magister Wieger även den 15/9. Det ska bli jätteskoj.
Riojan får mest pyssel och behandlingar och så avvaktar vi provsvar etc. Vi får väl hålla tummarna igen, jag hoppas att hon liksom sin syster har åtminstone 9 liv att göra av med.
Allt gott!
Lite dammigt var det
Trött och glad – finaste Russinet!