2012-08-13
Ja det är ett ständigt slitande mellan hopp och förtvivlan här ska jag säga. Hypotesen runt Rioja är ju att hon har en hovböld och samtidigt så väntade jag besked ifrån röntgen. De ringde idag och nu är jag inte längre lika säker. Micke kommer imorgon för att undersöka, Rioja står med äppelcidevinägerbandage och nu har jag ställt ut henne i den lilla hagen. Hon är ju bäst hjärtehästen så hon gör ju inget tok och framförallt inte så länge hon har ont. Hon verkar vara ganska nöjd med att stå ute tillsammans med sina kompisar så då tycker jag att hon kan få göra det efter 11 dagar på box. Säger igen, vilket psyke hon har den hästen!
De ringde i alla fall ifrån röntgen och var lite misstänksamma på delar av bilderna. Hovbenet ser bra ut däremot såg hon något på kotbenet som skulle kunna vara en spricka men lika gärna skulle kunna vara en kärlfåra. Hon ville därför att Micke först ställer sin diagnos och om han inte är övertygad om hovböld så måste vi åka och röntga igen för att få bättre och fler bilder helt enkelt. Ja jösses så många humörhopp man kan hinna med på väldigt kort tid. Jag håller tummarna för en hovböld även om jag tycker det är tråkigt men det slår sprickor och frakturer med hästlängder!
Har av dessa anledningar inte riktigt orkat fundera så mycket över tävlingen i fredags. Kändes väl som att det inte är så mycket att analysera ihjäl sig för. Läste Ankies berättelse om hennes ritt och kan konstatera att jag nog skulle velat ha lågt stående sol som kanske bländat domarna så kanske poängen varit högre. Det jag ändå tar med mig är att jag red en ganska säker galopp med stadiga bra byten inklusive serien. Det som är roligt är att serierna nu börjar kännas lite mer säkra på träning också och att jag vågar rida ordentligt i dem. Jag tar också med mig att hon inte fokuserade på omgivningen utan faktiskt på mig på banan. Det är väl två bra grundförutsättningar för fortsatt tävlande. Hade anmält RIoja till en MsvB4 i helgen men av förklarliga skäl så kommer inte hon till start så Russin får ta den platsen istället. Jag hoppas att veckan avlöper utan fler draman runt Riojas hälta för då är jag inte säker på att jag mentalt orkar ladda för någon tävling. Vi får se.
Lillhästen är godmodig och glad. En himla trevlig och social individ, verkar så där riktigt vänlig som Matcho var. Jag hoppas det håller i sig när han blir riktigt hemmastadd också. Klippte av honom travarmanen igår så nu ser han mer ut som en ridhäst. Han får några veckor på sig med bara lite hantering, borstande och ta fötter etc innan jag gör något mer avancerat. Ev lägger jag någon filt och vojlock på honom mest för vanans skull.
Håll alla tummar för hjärtehästen, mammas öga!
Vi hoppas det blir skrattar bäst som skrattar sist
