2010-11-15
Ich kan überhaupt nich erklären wie freulich Ich finde es zum reiten für Wieger! Ja skoltyskan är verkligen lite rostig och ibland känns ridningen också lite rostig men banne mig inte idag. Men det är svååååårt. Att efter så många år sätta ett nytt system och rida med andra hjälper än man hittills gjort. Att inte använda benen vid avsaktning och att hitta det där rätta stödet i handen för att kontrollera en busig häst. Ja för busig det var Russinet idag. Jag hade ju som väl var bokat dubbla pass med henne. Å så bra det var. Å så mycket hjälp jag fick när han byggde på min verktygslåda för att kontrollera buset. Han tycker om Russin och tror att hon kan gå långt om vi kan kontrollera buset, det känns ju extra roligt.
Jag har lovat att jag ska slita med detta till i december för att verkligen få det att fungera. Stora ord vill jag lova! Men jag tror att jag ska kunna lyckas, jag är faktiskt ganska envis och har gjort förändringar tidigare med en dåres envishet och det tar några veckor och sedan så sitter det där om man tänker sig för. Det viktigaste är att man verkligen tänker på det och TROR på det. Jag TROR på detta för det löser problemen under tiden och man får hästen eftergiven och avslappnad. Ett bra system som fungerar för alla, det är jag helt övertygad om.
Den lilla hjärtehästen då? Jo det vill jag först bara säga att jag har eg aldrig ridit henne för någon tränare eftersom hon är ”svår” och har mycket humör och det slutar oftast med att jag får lösa det själv då det är svårt att hitta vad som funkar. Sedan Wieger var här förra gången så ändrade jag aldrig så lite i min ridning även på henne. Lieber Gott! vilken förändring det gav. Även idag bjöd hon upp som hon aldrig gjort. Vi red våra mellantraver, öppnor, slutor, förvänd galopp, samlad galopp och som hon jobbade. Jag blir nästan rörd i hjärtat när hon är sådan. Jag vet att det inte är lätt för henne. Hon är lite svag i sina bakben och hon har sin rygg och sina framfötter som alltsom oftast spökar men när hon bjuder upp VILKEN HÄST! Wieger ropade till mig ”what a great mover!!” och ja det har jag ju vetat. Jag är glad i nuet och planerar inte alltför långt det har jag i alla fall lärt mig.
Även på henne fungerade systemet, Inga protester utan öronen framåt och en framåtbjudning så att man nästan får prooa lite på henne. Jag hoppas även om jag inte törs tro….
Vi pratade lite om träningsupplägg och jag berättade att jag longerar en del för att spara ryggen ff allt på Rioja. Då tittade Wieger på mig och sa ”du sitter så lätt och fint i sadeln med så god balans att för vilken häst som helst så är det endast god massage, du behöver aldrig vara orolig att du belastar någon hästrygg”. Det är vad jag kallar komplimang! Det gjorde mig så glad att jag nästan rodnade och nu när jag återger det så rodnar jag nästan igen för det känns nästan att förhäva sig att återge en sådan kommentar. Den kan ju ha kommit ur att han tycker att jag har ridhuset och ordnar så han kanske tycker att jag behöver lite uppmuntran eller så kanske det är så att han faktiskt tycker det. Hur som helst, idag kände jag att jag kanske kunde få vara lite mallig och lycklig och ville unna mig det. Jag lovar att det inte kommer att bli en vana.
Jag brottas fortfarande med om jag ska klippa hästarna eller inte. Jag tycker att det är så bra att de har päls så att de inte behöver stå täckade hela tiden eftersom de hatar det å andra sidan så blir de ju så svettiga när det blir pass som idag i den här temperaturen. Nåväl det torkar ju även om det tar lite tid.
Nu ska jag ägna mig lite åt mitt andra värv i några timmar. Sedan ska jag nog gå och drömma om träningen och kommande träningar. Can´t wait till dec!!!!
Tjipp!