En liten stund i taget

2012-08-24

Så tar vi livet. Idag har jag ställt ut Riojan i lilla hagen i solen en stund. Hon får lite metacam nu (har fått i 3 dagar) och hon blir så otrooooligt mycket bättre då så jag tänkte passa på att låta henne vara ute en stund i vackert väder när hon inte har ont. Det är konstigt det där med smärta för jag kan verkligen känna det även om den inte är min. Varje gång hon vänder och signalerar smärta så spänner jag mig. Jag känner själv hur jag slappnar av när hon inte verkar ha ont. Märkligt?! Kanske inte så konstigt att jag är jättespänd i axlarna och håller på att få nackspärr varje gång jag höjer en axel, vi har ju haft det så här sedan den 2 aug nu!

Smärta är förnimbar även för annat har jag också kommit underfund med. När min fina vän förlorade sin man här i våras så gjorde det så ont. Både i mig av min egen smärta men framförallt för hennes smärta. Det gick så långt att jag kunde känna den även när vi inte var i närheten av varandra och då blev jag tvungen att skicka ett sms eller ringa för att kolla hur hon mådde och mycket riktigt just då hade det varit extra jobbigt. Så summasummarum så är jag ganska spänd efter att det senaste halvåret härbärgerat smärta på olika sätt. Jag tror att jag ska boka in mig på massage för att lösa upp det hela innan det blir typ ryggskott.

Helgen går åt till tävling, MsvB4 på lördag med första omgången i div 1 och på söndag (om det inte tänker hällregna) så är det en MsvB5 i Rimbo. Däremellan ska vi försöka få på lite skor och göra en exkursion i Riojas fot. Vi får hålla tummarna. För alla er som brukar besöka IR-Anna när hon är är, det börjar bli dags att boka in tider igen. Lika bra att ha det gjort så man inte glömmer:-)

Jag önskar nu alla en riktigt skön helg och lägger till ett litet tiddelipom!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *