2016-05-23
Mitt Russinet är bäst oavsett vilken dagsform hon är i:-) Förra helgen startade vi för första gången för säsongen och vi red vårt favoritprogram MsvB5. Hon gjorde det med den äran och vi tangerade vårt personbästa i klassen 67,3! Stärkt av detta, trots att det fanns en del att önska gällande fungerande broms åkte vi i helgen och startade en StGeorg. Vet inte vad det var för konstig dag. Hon var kissnödig mest hela tiden. Jag brukar vara noga med att kolla att hon kissar när jag tar in men tror jag tog det för givet den här gången. Så innan vi lastade ut skvätte hon lite men det får ju inte skvätta på benen så då slutade hon. Inne i ridhuset när jag skrittade fram så kissade hon lite till men det skvätte tydligen också så då slutade hon och till slut kunde hon nog inte hålla sig så hon kissade mer ordentligt på framridningen. Hon kändes därefter ganska bra och ganska spänstig. Utebanan är dock ett helt annat underlag som både blev stumt och djupt och det kändes inget vidare.
Gick hyfsat i början men sedan helt plötsligt vid skrittpiruetterna hände något. Hon började stå emot domarsidan och trycka ifrån så jag fick verkligen inget framåtläge. Vet inte om det var att domaren helt plötsligt ställde sig upp, det kan ju räcka för en brunstig Russin. Hur som helst så kändes det verkligen inget vidare. Tog oss igenom piruetterna med 6,5 och 6 och lyckades av någon underlig anledning sätta 5 i vart 4:e trots att jag tänkte i hörnet att ”detta går aldrig” så vi belönades med 6,5 på serien också. Treorna tackade Russin för sig och gjorde en liten konst innan vi skenade vidare i ökad galopp, lyckade slänga in ett byte innan hörnet och störtade sedan upp till sista halten.
Ja den ritten lämnade mycket att önska. Domaren var snäll och hade oss på 60% trots detta så då får väl piloten vara nöjd med procenten, dock inte med ritten men så är denna sport.
Humpen är hältutredd genomgådd och röntgad på korsen och tvärsen. Det hela slutade med att vi inte hittade något så min ovärderliga hovslagare fick komma ut dagen efter och fortsätta forska. Han hittade en hovpelare! Så efter 46 år fick jag lära mig något nytt igen. Fantastiskt vilka konstiga saker jag haft på mina hästar. Den är nu urgrävd, sula på, metacam i en vecka till för att häva inflammationen i hoven och sedan hoppas vi att vi kan sätta igång igen. Där försvann 6 veckor, tiden går fort när man har roligt
.
Har haft en hel del elever på sistone och den ena efter den andra har överträffat sig själv på tävlingsbanorna. Det är inte klokt vad roligt det är när man får ha en liten del i det som presteras.
Har också haft en tillfällig häst på pensionat här som ska åka till just en duktig elev i helgen som foderhäst. Det blir nog jättebra tror jag, vi får se om vi inte ska kunna trimma ihop dem för att kvala till juniorSM.
Nu full fart mot lektion i den ljumma majkvällen!
Allt gott!
Anette