2011-10-06
Ibland flyttas man tillbaka till sin barndom så där härligt påtagligt. Jag gjorde det idag när jag var hos tandläkaren. Det hör till saken att jag bara har goda erfarenheter när det gäller tandläkare och jag har ingen läkar- eller sprutskräck heller vilket nog underlättar. I dag var jag i alla fall hos tandläkaren. När jag flyttade till Uppsala så tror jag det tog 10 år innan jag gjorde ett tandläkarbesök. Inte p g a något annat än att det var bökigt att hitta någon att gå hos och när jag väl hade tid så hade de semester då det blev liksom ingen tidbokning.
Nu går jag i alla fall regelbundet med 1,5 år mellan kallelserna och det känns bra. Så idag hade jag bespetsat mig på att gå dit och som vanligt ta lite tandsten och få känna mig riktigt fräsch i munnen. Hon började med att berömma min tandborstning! Vet inte om det någonsin hänt. Hur som helst så såg allt bra ut och så började hon tacka för sig varpå jag utbrast ”men ska du inte ta tandsten då?”. Vilken tandsten, sa hon, jag himlade lite med ögonen och sa ”min”. Jamen sa hon, du har ju ingen tandsten??!! ”Det har jag visst det, sa jag envist och vägrade lämna stolen, du har väl inte tittat ordentligt! ” Ja jag kan väl titta igen, sa hon och konstaterade ånyo att jag inte har någon tandsten.”Men, sa hon, vi kan ju polera tänderna på dig så får du känna dig fräsch och fin”. Det var en kompromiss jag kunde gå med på men inte känns det riktigt i munnen som när de grävt efter tandsten, Jag får väl helt enkelt sticka lite i tandköttet med en tandpetare för att uppnå den känslan. Så idag skulle jag nog om jag hade varit barn fått ett bokmärke med glitter! Det fick man nämligen förr när man varit extra duktig och inte hade några hål! Jag fick nöja mig med att tjata hål i huvudet på alla närstående som behövde få veta att jag minsann är expert när det kommer till att borsta tänderna
. Tänk vilket bekräftelsebehov det ändå bor i mig
Att jag inte är spruträdd är också en fördel nu när jag ska ge Russin cortiosonspruta. Jag har kommit över själva stickandet och hon är så himla snäll så man behöver inte ens hålla henne. Skönt att det var henne och inte lilla prinsesshästen som skulle ha injektioner. Det hade inte varit riktigt lika enkelt är jag rädd. Tycker ff att det är en konstig företeelse att man på djursidan skickar med kanyler och sprutor som ett litet ”gör-det-själv”- kit. Jag föreställer mig att det inte är alla som vill spruta ens en gång.
Nu när jag varit hos tandläkaren själv så kommer jag osökt på att jag borde boka tid för hästarna. har varit regelbundet med dem (förstås) men de har varit fina så de fick några års uppskov och nu börjar det bli dags igen. Men då var det ju tiden förstås. Jag har ju helt plötsligt flera klinikbesök bokade, Russins fot + ÅB för den och endoskopi på Riojan vilket gör att det inte finns så många fler hål i kalendern som jag kan skapa. Vi kanske kan avvakta det till efter årsskiftet.
Ikväll blir det lite sociala aktiviteter och avtackning av en jobbkompis med lite vin, mat och trevligt sällskap hoppas jag. Det är sådant jag kan ägna mig åt nu när lite av tävlingsdisciplinen ramlar av mig. Har idag tagit bort den sista anmälan jag gjorde till Stäket och där jag stod som reserv. Kändes inte som att jag skulle prestera ändå eftersom kvalet var klart. Riojan har ju också varit placerad i 50% av sina starter och det är ju en procent som antingen skulle kunna försämras till 40% alt öka till 60% och det vore ju synd att chansa. Skämt åsido så är det verkligen inte det som styr utan jag är helt enkelt mätt. Så jag tar mina nypolerade tänder och går ut på stan och blänker lite ikväll eller som mamma sa, det är bra att du har fina tänder så att du kan bita ifrån när det behövs! Så kloka ord från en klok kvinna
Någon som känner igen?
